När vi provar vin (eller för all del, bara njuter av det) tänker vi på hur det ser ut, hur det doftar och hur det smakar. Själva smaken upplever vi som ett komplext intryck med många olika delar som tillsammans förhoppningsvis ger en bra upplevelse.
För att förstå vad det är vi upplever måste vi titta lite på vad det
är som gör att ett vin smakar som det gör. Hur ett vin smakar påverkas av en rad omständigheter. En vinodlare uttryckte det så här:
– Det här vinet är resultatet av ett tusental beslut. Alla viktiga
och inget avgörande. Beslut som kan handla om allt från när man börjar skörda, om det är dags att klippa bort löv, klippa bort druvkart, behandla mot röta, köpa en speciell sorts jäst, behålla förra årets ekfat och så vidare.
Det är inte lätt att säga vad som påverkar ett vin mest. Men klart är att det finns fyra faktorer som tillsammans är de viktigaste: druvsort, växtplats, odling och vinmakeri.
Druvsorter att känna till
Det finns hundratals druvsorter att hålla reda på om du vill vara allvetande, men de vanligaste är inte fler än att det går att lära sig dem ganska kvickt. De flesta druvor har en egen grundkaraktär och en egen smak, ungefär på samma sätt som ett åkeröäpple smakar annorlunda än ett sommaräpple.
Sedan kan smaken på en speciell druvsort variera med växtplats, odling och vinmakeri. Det är alltså inte så att ett chardonnayvin alltid smakar på samma sätt. Har det växt i Chablis smakar det annorlunda än om det växt i Kalifornien.
Det smakar annorlunda om det kommer från stora skördar än om det kommer från små skördar. Det smakar annorlunda om det fått ligga på ekfat än om det inte fått det, och så vidare.
Börja enkelt! Här är 7 druvsorter att ha koll på
Fyra röda druvsorter och tre vita står för över hälften av det vin vi dricker i Sverige. Lär du dig namnen och hur de oftast smakar klarar du dig långt. När de väl sitter i smakminnet kan du utöka din kunskap med en druva i taget.
3 vita druvsorter som står för det mesta vita vin vi dricker i Sverige är:
- Chardonnay
- Sauvignon blanc
- Riesling
Motsvarande röda druvor heter:
- Cabernet sauvignon
- Merlot
- Syrah/Shiraz
- Tempranillo
Rätt druvsort till rätt jord
Grundregel: Druvsorten sätter oftast stor prägel på ett vin, men det finns gott om exempel på motsatsen.
I regel försöker vinodlaren hitta en druvsort som passar till just hans jord och klimat i hopp om att det ska ge bästa möjliga resultat. Vissa druvsorter passar bättre i varma än i kalla odlingszoner, andra tål till exempel lerjordar bättre än andra.
Fler vinskolor:
Vinprovning hemma – här är grunderna
Servera vin – rätt temperatur och luftighet
Kombinera mat och vin – så gör du
Chardonnay, riesling & sauvignon blanc – 3 druvor som ger vita viner
