Vinskolan: De vanligaste druvorna – och hur de smakar

Enkelt uttryckt är vin den jästa musten av druvans saft. Samtidigt är det så enormt mycket mer än så. För det är ju med vin som med det mesta: ju mer man vet om något, desto mer uppskattar man det. Läs vår vinskola!
Lärare är Jan Holmström, en av Sveriges bästa vinprovare.

När vi provar vin (eller för all del, bara njuter av det) lägger
vi vikt vid hur det ser ut, hur det doftar och hur det smakar. Själva smaksensationen upplever vi som ett komplext intryck med många olika delar som tillsammans förhoppningsvis ger en njutbar upplevelse.

För att förstå vad det är vi upplever måste vi titta lite på vad det
är som gör att ett vin smakar som det gör. Hur ett vin smakar påverkas av en rad omständigheter. En vinodlare uttryckte det så här:

– Det här vinet är resultatet av ett tusental beslut. Alla viktiga
och inget avgörande. Beslut som kan handla om allt från när man
börjar skörda, om det är dags att klippa bort löv, klippa bort druvkart, behandla mot röta, köpa en speciell sorts jäst, behålla förra årets ekfat etc.
Det är inte lätt att säga vad som påverkar ett vin mest. Men klart
är att det finns fyra faktorer som tillsammans är de viktigaste: druvsort, växtplats, odling och vinmakeri.

Druvsorter att känna till

Det finns hundratals druvsorter att hålla reda på om du vill vara allvetande, men de vanligaste är inte fler än att det går att lära sig dem ganska kvickt. De flesta druvor har en egen grundkaraktär och en egen smak, ungefär på samma sätt som ett åkeröäpple smakar annorlunda än ett sommaräpple.

Sedan kan smaken på en speciell druvsort variera med växtplats, odling och vinmakeri. Det är alltså inte så att ett chardonnayvin alltid smakar på samma sätt. Har det växt i Chablis smakar det annorlunda än om det växt i Kalifornien.

Det smakar annorlunda om det kommer från stora skördar än om det kommer från små skördar. Det smakar annorlunda om det fått ligga på ekfat än om det inte fått det, och så vidare.

Börja enkelt! Här är 7 druvsorter att ha koll på

Fyra röda druvsorter och tre vita står för över hälften av det vin vi dricker i Sverige. Lär du dig namnen och hur de oftast smakar klarar du dig långt. När de väl sitter i smakminnet kan du utöka din kunskap med en druva i taget.

3 vita druvsorter som står för det mesta vita vin vi dricker i Sverige är:

  • Chardonnay
  • Sauvignon blanc
  • Riesling

Motsvarande röda druvor heter:

  • Cabernet sauvignon
  • Merlot
  • Syrah/Shiraz
  • Tempranillo

Rätt druvsort till rätt jord

Grundregel: Druvsorten sätter oftast stor prägel på ett vin, men det finns gott om exempel på motsatsen.

I regel försöker vinodlaren hitta en druvsort som passar till just hans jord och klimat i hopp om att det ska ge bästa möjliga resultat. Vissa druvsorter passar bättre i varma än i kalla odlingszoner, andra tål till exempel lerjordar bättre än andra.

Sen kommer naturligtvis den ekonomiska aspekten in. Vissa druvor är populära och andra inte. Planterar man en popdruva har man större chans att få sitt vin sålt.

Generellt sett är det vanligare med planteringar av druvor på modet i de nya vinländerna som Australien, Chile, USA och Sydafrika, medan de gamla som Italien, Frankrike och Spanien håller hårdare på sina gamla traditionella druvor.

Fler vinskolor:

Vinprovning hemma – här är grunderna

Köp och lagra ditt vin

Servera vin – rätt temperatur och luftighet

Kombinera mat och vin – så gör du 

Chardonnay, riesling & sauvignon blanc – 3 druvor som ger vita viner

Dåligt vin – här är de vanligaste problemen

Förpackningar – är bag in box sämre än flaska?