Sofia Henriksson trodde inte ens att hon skulle bli uttagen till Sveriges mästerkock, men slutligen var det hon som stod som vinnare av tävlingens tionde säsong.

Var det som du hade trott att vara med i Sveriges mästerkock?

– Jag hade inte direkt några förväntningar eftersom jag inte trodde att jag skulle komma med. Men hela upplevelsen var väldigt overklig. Dagarna var mycket längre än jag hade kunnat tro och det var mycket väntan mellan inspelningarna. Och så mycket mer stress och press än vad jag någonsin hade kunnat tänka mig. Det är svårt att inte bli påverkad av stressen, man tar inte alltid rimliga beslut.

Hade du gjort något liknande innan?

– Jag har jobbat som servitör i tio år så jag är van vid stress på det sättet. Jag lagade mat på nationsköket när jag pluggade i Lund, då var det ofta till 70–80 personer. Men där fanns det inte en miljon tv-tittare och en proffsjury som bedömde allt jag gjorde.

Vilket är ditt bästa och ditt sämsta minne från inspelningen?

– Mitt absolut bästa minne är när vi var på vår resa till Jukkasjärvi. Jag kommer aldrig att glömma den upplevelsen, maten vi lagade och miljön. Det var otroligt häftigt. Jag har mest bra minnen men det sämsta för mig var när Victor åkte ut. Då blev det plötsligt så verkligt för mig att folk kunde åka ut. Vi hängde mycket så det var jättetråkigt.

Du och Markus Aujalay verkade ha en lite speciell relation där du ofta utmanade honom, hur kom det sig?

– Jag har väldigt svårt för när folk är så allvarliga och seriösa som han ofta var under tävlingarna. Då kände jag mig tvungen att försöka bryta ner det. Och när jag är nervös så börjar jag lätt prata väldigt mycket. Jag tror att Markus märkte ganska snabbt att det räckte med att han tittade på mig så började jag prata. Och då blev det en speciell jargong som var ganska rolig.

När började ditt intresse för matlagning och hur tog det sig uttryck?

– Det har alltid funnits, vi har alltid lagat mycket mat hemma. Jag började själv laga mer mat när jag var tonåring, jag och mina kompisar låtsades ha matlagningsprogram på köksbänken. 

Hur har du blivit så duktig på att laga mat?

– Jag har alltid tänkt att jag inte är så duktig utan att jag är medelbra. Men jag har smakat mycket mat när jag jobbade som servitör, så då lärde jag mig nog mycket. Men det är många av mina vänner som har kommit till mig nu och sagt att de inte hade någon aning om att jag var så bra på att laga mat. Jag hade inte heller någon aning. Jag blev lika överraskad varje vecka i programmet, haha.

Vilka ingredienser har du alltid hemma?

– Svartpeppar är jag nästan beroende av. Citron, vin, smör och grädde har jag också alltid hemma. 

Du har med olika tävlingsmoment i din bok, till exempel tips på en stafett man kan göra under matlagningen hemma. Man kunde ju nästan tro att du fick nog av tävlingar från programmet?

– Jag älskar brädspel, tv-spel och är en nörd i grunden. Och jag vill så himla gärna förmedla att det är tråkigt att komma till en middag där det är färdigdukat och det bara är att sätta sig och äta. Det är roligt att laga mat tillsammans och det hoppas jag att tävlingarna uppmuntrar till.

Om man bara ska laga ett recept ur boken, vilket skulle du välja?

– Jag skulle nog säga min ramen. Den har jag hört av dem som har testlagat receptet är enkel och god. De flesta recepten i boken är ganska simpla.

Du har med recept från olika delar av världen, vilket är ditt favoritkök?

– Jag skulle säga Japan, Italien och Peru. Det finns något som de länderna har gemensamt och det är just att maten är en stor del av kulturen. Det finns en sorts stolthet som jag gillar, de känner väldigt starkt för sin mat. Den passionen och kärleken till maten gör att det blir gott.

Du reser mycket, vad gör du för att ta till dig ett lands matkultur?

– Jag är en sådan som kollar upp väldigt mycket innan jag åker, vilka restauranger jag ska besöka eller vart jag ska åka. I Italien började vi prata med några på ett torg som visade oss en bakgata där de serverade mat på papptallrikar, men det är den absolut godaste lasagnen jag har ätit. Ett tips är food tours, då lär man sig mycket och får smaka nya saker.

Vad vill du att man tar med sig efter att ha bläddrat i boken?

– Jag vill att man får med sig känslan av att det inte behöver vara så svårt att laga mat, att det är något man gärna gör tillsammans och en matlust och glädje till nya matkulturer.

Vad hoppas du att vinsten ska leda till?

– Jag hoppas att jag kan jobba med mat på heltid i framtiden. Det är min absoluta dröm. Det vore otroligt häftigt att öppna en egen restaurang.

Namn: Sofia Henriksson
Ålder: 27 år
Familj: Mamma, pappa och två storebröder
Bor: Stockholm
Gör: Journalist och speltestare
Instagram: sofianhenriksson