Svarta oliver oftast gröna

Jag minns mycket väl första gången jag smakade en riktig svart oliv. Det var i Grekland på 1980-talet och tillsammans med bröd och tsatsiki var det en oljig, mör och varm njutning mot gommen.

Jag minns också ungefär när jag gav upp hoppet om svarta oliver hemma i Sverige. När jag slutade hoppas på att smaklökarna skulle vuxenanpassas till de där mystiskt, vattniga urkärnade bären som i och för sig såg goda ut på pizzan eller i salladen men aldrig var det. Mögelost och brysselkål började jag ju så småningom gilla, men svarta urkärnade oliver nej. Nu vet jag varför.
Sveriges Radios konsumentprogram ”Plånboken” gick nyligen till botten med innehållet i burkarna med svarta oliver, och fann då en mycket tvivelaktig sak: nästan samtliga – utom grekiska kalamataoliver – innehöll färgämnet E 579, det vill säga järnglukonat.
ICA:s produktansvariga förklarade varför: oliverna skördas gröna av besparingsskäl; ska de bli svarta på trädet tar det för lång tid nämligen. För att mildra den bittra smak gröna oliver har läggs de i vatten- och saltbad med tillsatt natriumhydroxid (utspädd kaustiksoda), vilket gör att de blir både lösare i köttet och oaptitligt gråa. Här träder alltså E 579 in i leken, och gör varje oliv svartare än den svartaste skokräm.
Avslöjandet leder till flera frågor. För det första vore det högintressant med en näringsanalys med jämförelse mellan infärgade svarta och riktiga svarta oliver. I Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas hittar man nu bara en jämförelse mellan urkärnade svarta och urkärnade gröna som faktiskt visar sig vara till de grönas fördel, t ex i fråga om innehåll av A-vitamin.
Men om nu en analys visar att de infärgade oliverna är sämre ur näringssynpunkt än de naturligt solmogna svarta – är det då inte vilseledande marknadsföring att kalla infärgade gröna oliver för svarta? Kanske är det det oavsett näringen? Detta bör utredas.
Tills vidare håller jag mig som vanligt till de vackra kalamataoliverna, som skiftar i allt ifrån brunt till violett i sina svarta skal.

Bäst just nu:
Potatis. Av alla de sorter. Visste ni att FN utsett 2008 till potatisens speciella år? Strunta i bantningstips om att utesluta kolhydrater och äta mer kött och fett – ät mer potatis istället, det är klimatvänligare. Sedan 1980 har vi minskat vår färskpotatiskonsumtion med cirka en tredjedel.

Sämst just nu:
Grillkorv. Råd och Röns test visade att nästan hälften av korvarna innehöll mindre än 50 procent kött. Vad resten är? Potatismjöl, vatten och tillsatser. Inget väsentligt för ungarna att stå sig på med andra ord.

Isabella Lövin

… är frilansjournalist med inriktning på människor och miljö. Hon tilldelades Stora Journalistpriset 2007 för sin ”chockerande berättelse om vad människan gör med havet, och till vilket pris”