Skyll inte på Asien!

”Man blundar för en stor elefant i rummet: Västvärldens ökade efterfrågan på kött.”

I dag finns cirka 900 McDonaldsrestauranger i OS-aktuella Kina, och 150 nya ska öppnas under 2009. Dessutom finns där över 2000 Kentucky Fried Chicken, ett stort antal Taco Bell, och Burger King planerar 300 nya restauranger nästa år.

Symbolerna för snabb och billig skräpmat i väst har en helt annan status i Kina. Här sitter man länge och känner sig lyxig och sippar läsk, medan köerna ringlar utanför. Men det är ännu så länge knappast snabbmatskedjorna som orsakat Kinas explosionsartat ökade köttkonsumtion, utan ett efterlängtat ökat välstånd. 1985 åt varje kines bara 20 kilo kött om året, idag äter man mer än 50 kilo per person.
Men när världens ökade matpriser skylls på Asiens ökade efterfrågan på kött (och därmed spannmål), och på biobränslen, blundar man för en stor elefant mitt i rummet: Västvärldens ökade efterfrågan på kött. Här i Sverige har vi faktiskt ökat köttkonsumtionen från 60 kilo per person 1990 till nuvarande cirka 80 kilo – och då är vi fortfarande ett långt steg efter USA där man äter cirka 125 kilo om året per person. Och om man räknar spannmål, också i form av mjöl och konverterad till alkohol, ökar amerikanerna sin konsumtion kontinuerligt. 2003 stod varje amerikan för 946 kg spannmål enligt USA:s Department of Agriculture; 2007 var det 1 046 kilo per person! Alltså dubbelt så mycket som européerna, tre gånger så mycket som kineserna och mer än fem gånger så mycket som indierna. Indierna äter för övrigt fortfarande bara drygt fem kilo kött per person och år, ett resultat av dels vegetarianism, dels fattigdom.

I en värld där övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och växthuseffekt alla är negativa konsekvenser bland annat av en överkonsumtion av hamburgare och alkohol, vore det minst sagt förödande om vi exporterar dessa matvanor till de delar av världen som ännu ofta äter nyttigare och klimatvänligare än vi. Kan inte vi lära mer av dem i stället?
 

Bäst just nu

  • Kundvagnar gjorda av återvunna  flaskor introducerade av Coop i Häggvik i Sollentuna. Lättrullande, lika slitstarka som de i stål och med samma beräknade livslängd på 10–12 år. Så får 250 gamla PET-flaskor nytt liv, och kanske kan bli fleecetröjor när livet som kundvagn är över!
     

Sämst just nu

  • Lanseringen av klimatmärkt mat som skulle skett i höst, men som troligtvis inte kommer förrän till våren 2009. Anledningen är kritik från Svensk handel, som inte tror att konsumenterna kan hantera en märkning till. Det tror jag. Huvudsaken är att kriterierna för märkningen blir genomtänkta och bra.

Isabella Lövin…

… är frilansjournalist med inriktning på människor och miljö. Hon tilldelades Stora Journalistpriset 2007 för sin ”chockerande berättelse om vad människan gör med havet, och till vilket pris”