Potatisen – en giftknöl

Potatisen är en av våra vanligaste grödor – och en av våra största miljöbovar. Ny rapport visar att potatisen är en av de mest besprutade grödorna i Sverige.

Potatisen är ett av de vanligaste inslagen i den svenska maten då vi äter 84 kilo per person och år. Den serveras till det mesta och på alla möjliga sätt, som mos, pressad, kokt, ugnsstekt, råstekt. Listan kan göras lång. Men potatisen är samtidigt en av de mest besprutade grödor vi har i Sverige, skriver Svenska naturskyddsföreningen i sin tidning Sveriges Natur. Av all uppodlad mark i Sverige står potatisen för 1 procent, medan den står för 40 procent av den totala användningen av bekämpningsmedel för svampsjukdomar. Utöver det är 20 procent av matpotatisen importerad från andra länder som ofta använder dubbelt så mycket bekämpningsmedel som Sverige, står det i Naturskyddsföreningens senaste rapport om potatis.

Skadliga ämnen

De bekämpningsmedel som används mest är direkt skadliga för bin och andra pollinerande insekter. De är mycket giftiga för vattenlevande djur och de drabbas lätt eftersom bekämpningsmedel rinner rakt ner i vattendrag och dammar och kan ge långvariga effekter på ekosystemet.
Det bästa alternativet är det ekologiska för den som vill köpa potatis  med gott samvete. Men ekopotatisen står för bara 2 procent av den totala potatiskörden, och har minskat sedan 2002. Ett problem med ekopotatis är att de mest kända potatissorterna lätt råkar ut för skadeangrepp.
 – Det är en svårare odling. Man kan råka ut för otäcka saker som till exempel totalangrepp av bladmögel, säger potatisodlaren Petter Olsson till Sveriges Natur.

"Svårt att odla ekologiskt"

Ordförande i Svenska potatis och egen potatisodlare Lars Elofsson menar att det är svårt att odla ekologisk potatis bredvid annan potatis.
 – Det är inte bra att ha ekologisk odling i ett potatisdistrikt för då kan bladmögel spridas till de andra odlingarna i närheten. Potatis är en gröda där man i de flesta fall behöver använda bekämpningsmedel, säger han till Sveriges Natur.
För att få bukt med mögelproblemet använder ekologiska odlare ofta sorter som är mer ståndkraftiga mot svamp. Och de har fått positiva reaktioner.
 – Vi har många sorter och det ökar odlingssäkerheten. Vi har också märkt att konsumenterna är nyfikna på nya sorter. Det är ett starkt ökat intresse för ekologiska produkter, säger Petter Olsson.
Och det är konsumenten som kan påverka om det ska odlas mer ekopotatis än vad som görs nu.
 – Det är konsumenten som har makten, säger Petter Olsson.

 

De här sorterna är bra

I senaste rapporten om potatis från Naturskyddsföreningen finns tydliga råd till konsumenten vilka sorter du kan äta med gott samvete:

Dåliga potatissorter:
Bland de största miljöbovarna eftersom de sorterna är så mottagliga för sjukdomar.

  • King Edward
  • Bintje

Bra potatissorter:

  • Princess
  • Ditta – fast sort
  • Matilda – mjölig potatis

Kommande bra sort:

  • Cicero – kommer snart i butiken som har bra motståndskraft mot flera sjukdomar. Fast sort.

Giftiga potatisar

Svensk potatis besprutas ungefär 7,5 gånger per växtsäsong. Mest sprutar man mot bladmögel. Ett av ämnena man använder är mankozeb. 2006 användes även 39,4 ton av bekämpningsmedel innehållande mankozeb som av Kemikalieinspektionen klassas som cancerframkallande och långlivat. Mankozeb är akut giftigt för vattenlevande organismer och är reproduktionsstörande för fisk. Mankozeb har en hög risk för läckage till vattendrag och grundvatten där det är giftigt upp till 3 månader 4.

Källa: Naturskyddsföreningen