Pilsner är poppis igen

Pilsnergubbe, pilsnerfilm, pilsner. Känslan i ordet pilsner är stark – kanske känns det lite gubbigt och nattståndet? Kanske fräscht och piggt, beroende på vem du frågar. Vad är det med ordet pilsner egentligen? Och varför säger man så gärna och njutningsfullt att man ska ta en pilsner när man bara ska ta en öl?

Tjeckisk öl från början

Så här är det; ordet pilsner kommer från den tjeckiska staden Plzen där man för första gången bryggde en ljus underjäst öl i mitten på 1800-talet. Den ölen har kommit att bli anfader till alla moderna ljusa lageröl och är dessutom den vanligaste ölen i öldrickarlandet Tyskland. Plzen heter Pilsen på tyska och det blev enkelt att försvenska ordet till pilsner på slutet av 1800-talet då öltypen började bryggas här. Och inte bara populär, den blev snart den mest populära ölen i Sverige. Inte så konstigt kanske, plötsligt kom det en öl som inte var grumlig, inte var mörk och som var frisk och fräsch i smaken.

Starkölsförbud gav dåligt rykte

Men varför har ordet då så tråkig klang för en del? Jo, mellan åren 1917-1955 fick man inte göra stark öl i Sverige, i det här fallet öl med en volymprocent över 2,8 procent. Den öl som då såldes på ölkaféer och ölstugor var alltså en alkoholsvag variant av den vanliga ölen och den fick dåligt rykte. De som drack den kanske inte var så väl sedda i samhället och pilsnern fick ett rykte som hos vissa lever än idag.

Idag har pilsnern dock återupprättats med start i 90-talets öl-trender och idag är det många öl som får tillägget pilsner i namnet, inte bara för att berätta vilken typ av öl det är utan också för att pilsner är ett begrepp som många numera tycker om.

Pilsnerfilm då? Jo, det var samlingsnamnet på en del folkliga filmer som producerades från 30-talet och framåt. Folkligt och festligt men med en humor som kanske inte har åldrats så fint. Pilsnerfilmernas härförare är Erik ”Bullen” Berglund, ja, just han med Bullens pilsnerkorv.