Nu är det dags för fastan

Semlefesten är över. Nu är det dags för fastan. Men hur bra är det för dig egentligen?

Enligt kristna traditioner ska fastan börja på Askonsdagen, som infaller efter Fettisdagen. Det är alltså dags för den som vill att gå in i en period av fasta.
     Att fasta innebär rent definitionsmässigt att avstå från mat och dryck i olika utsträckning. Om du inte fastat förut bör du ta kontakt med en dietist innan du börjar. Att fasta påverkar nämligen kroppen på olika sätt. Det kan bland annat leda till att du går ner i vikt, eftersom du får i dig mindre kalorier. Ett minskat kaloriintag kan också ha postitiva effekter på din hälsa, och minska riskerna för vissa sjukdomar, menar vissa.
  – Det finns något magiskt med fasta, säger läkaren och professorn Marc Hellerstein till L.A. Times.
 – För människor med normal hälsa kan mindre fasta – en dag i veckan eller några dagar i veckan – ha hälsofördelar, säger han.

"Du blir lättirriterad"

Det finns också forskare som säger motsatsen, att fasta får vår matsmältning att bli förvirrad.
  – Du är hungrig, lättirriterad och trött. Fasta är inte särskilt trevligt. Människor försöker hålla tillbaka på kalorierna ena dagen och kastar i sig mat den andra dagen, säger dietisten Ruth Frechman till L.A. Times.
Det samlade resultatet från forskning på fasta visar ändå att kroppen kan anpassa sig och att fasta kan vara behjälpligt för alla, oavsett om de är överviktiga eller inte.
  – Vi är bra på det här, menar Hellerstein, vi är inte bra att äta för mycket kalorier men vi svarar väldigt bra på fasta. Fasta i sig själv är inte en ohälsosam process, säger han. Han förspråkar en metod av "mini-fasta" där poängen är att fasta ett par dagar i veckan och på så sätt lura kroppen att tro att den fastar, men inte gör det varje dag.

Man vet inte varför det är bra

Resultat har visat att det här kan ha positiva effekter på kroppen, men man har inte riktigt förstått varför. Forskaren Mark P. Mattson har sett hur denna typ av fasta fungerar på djur, de reagerar med att bli lite stressade rent kroppsligt, han kallar det för "mild-stress".
 – Det är en mild stress som stimulerar produktionen av proteiner som skyddar våra celler mot mer stress, säger han. Det här skyddet kan också verka som ett skydd mot tillväxten av cancer på cellnivå, visar andra undersökningar på djur.
  -Vi har sett att cellspridning hos djur som utsätts för minskat kaloriintag i ett par veckor minskar dramatiskt och det gäller på alla områden, prostata, hud, lever och lymfkörtlarna, säger Hellerstein.

Resultaten får viss kritik

Kritiken mot den här typen av studier är att det visar hur det fungerar på djur, men den lilla forskning som finns på människor visar på positiva effekter. Där kan bland annat nämnas en undersökning publicerad i American Journal of Cardiology där 448 personer utsattes för periodisk fasta och det kunda länkas till 40% minskad risk för hjärtsjukdomar. I USA, där problemet med övervikt är ett stort hot mot folkhälsan, satsas nu pengar på fler undersökningar om fasta.