Grymt, sa grisbonden

Svenske grisbonden Per Karlsson på Boarps gård funderar på om han ska producera ett antal grisar enligt dansk djurskyddslagstiftning.

Det betyder att han ska minska grisarnas utrymme med nästan 30 procent, från 0,9 kvm till 0,65 kvm per gris. Han ska kupera knorrarna, använda spaltat golv utan halm att böka i och grisningsboxarna ska minskas från minst 6,5 kvm till 3,75 kvm. Och grismammorna ska få stå fixerade under hela digivningen – vilket inte är tillåtet i Sverige.

Varför i hela friden skulle han då göra detta? Jo, förklarar han i tidningen Svensk Gris, om kommunens djurskyddsinspektör vill anmäla tänker han försvara sig med att detta är grisar som är specialproducerade för Laholms kommun. Nämligen har kommunen nyligen beslutat att köpa billigare danskt griskött till skolbespisningarna, och Per vill ju gå in i priskonkurrensen på lika villkor. Som det är nu är situationen på många håll i landet lika absurd; kommunen kontrollerar å ena sidan att svensk djurskyddslagstiftning efterlevs, å andra sidan köper man själv in kött och ägg från djur som lever på ett sätt som är förbjudet i Sverige. Allt detta är fullt tillåtet enligt lagen för offentlig upphandling, som inte tillåter att man anger ”svenskt” som kriterium vid köp.

Så sparas alltså lite pengar, och grisar som inte ens vet om att de är ”danska” betalar priset: 95– 98 procent av de danska grisarna har till exempel sjukliga förändringar på magsäckarna och hälften har djupa sår, förträngningar eller blödande magsår på grund av stress. Och antibiotikaanvändningen ökar år från år i Danmark; bara under 2007 med 7,8 procent, ett tecken på stress och ohälsa bland grisarna.

För oss människor kan detta också få konsekvenser: 20 miljoner grisar som använder över 120 ton antibiotika om året är rena mikrobiologilabbet; under 2007 smittades 14 personer som jobbade med danska svinbesättningar med antibiotikaresistenta stafylokock-bakterien MRSA.

Så sluts i värsta fall cirkeln för skattebetalarna – som via landstinget kan få betala vida mer för MRSA-bekämpningen än vi vann på det billiga fläsket.

 

BÄST JUST NU:
Den ekologiska försäljningen av mat som hittills i år ökat med – håll i er nu – för Coop med 49 procent, för Ica och Axfood med 70 procent!

SÄMST JUST  NU:
Bisfenol A, även kallad BPA – en av världens vanligaste plastkemikalier – som kan finnas i exempelvis nappflaskor eller i plastskiktet inuti konservburkar, och som nu har kopplats till kraftigt ökad risk för hjärtsjukdomar och diabetes.

 

Isabella Lövin

… är frilansjournalist med inriktning på människor och miljö. Hon tilldelades Stora Journalistpriset 2007 för sin ”chockerande berättelse om vad människan gör med havet, och till vilket pris”