Enbart träning leder inte till viktnedgång

Vill du gå ner i vikt, och tänker börja springa för att nå ditt mål är det nog bäst att du ändrar din kost också. Annars kommer du aldrig nå ditt viktmål, visar nu forskningen.

Du tränar, och tränar, och tränar. Men går inte ner i vikt. Kanske beror det på att du får mer muskler, men kritiska forskare menar nu att det faktiskt beror på att enbart träning inte leder till att du går ner i vikt. En kostförändring måste också till i sammanhanget.
     Sajten Ny medicin.com rapporterar om ett flertal nya studier som visar att det som styr vitkminskningen förmodlingen är insulinet. Och insulinet regleras av socker och kolhydratintaget. Insulinet kontrollerar i sin tur fettet, och hur mycket fettceller vi faktiskt behöver förbränna eller nybilda.
    Det vill säga, tar du ett glas coca-cola, eller annat socker tillsammans med något fett, säg en smörgås med ost, efter träningspasset så kan det stimulera insulinet att snabbt återställa de fettceller som fanns innan träningspasset. Du har alltså tränat förgäves, om målet var att gå ner i vikt.

Lång tids forskning

Journalisten Gary Taubers skriver i New York Times att träning och rörelse är mycket bra för kroppen, men att det inte nödvändigtvis leder till viktnedgång. Han menar att träning i själva verket hela tiden leder till ökad hunger. Och det känner alla som någon gång gjort ett hårt träningspass säkert igen. Inte långt efter duschen kommer hungern efteråt. Om du då stoppar i dig en mängd kolhydrater, är du tillbaka på ruta ett.
     Taubers referar till en bred internationell forskning, med studier från bland annat Sverige och Finland, som sträcker sig från 1930-talet och framåt där alla resultaten visar att enbart hård träning inte leder till viktnedgång. Fenomenet träning var något som började på sena 1960-talet. Vilket i sig är intressant eftersom övervikt är ett problem som hela tiden ökat, ju mer träning har blivit på modet. Det borde egentligen varit tvärtom. Att ju mer vi börjar träna, desto mindre problem med övervikt skulle vi ha i väst. Och det här beror på att maten vi stoppar i oss

Våra kroppar vill ha balans

Washington Post uppskattar att det under 1980-talet var runt 100 miljoner amerikaner engagerade i den nya "fitness revolutionen", (varav många skulle blivit ansedda som hälsoknäppisar bara 10 år tidigare). Det var under den här tiden som övervikt började bli ett problem. Innan träning kom på det dagliga schemat borde i så fall många många fler lida av övervikt tidigare i historien. Men det är snarare tvärtom. Tauber menar att det beror på att samhället vill att vi ska kunna lösa problemet med vikt med mer träning. Men det är inte svaret.
     Svaret är att vi måste äta på ett annat sätt. Det fungerar med mer träning och mindre mat (gör av med fler kalorier än du tar in), men det är en svältmetod, menar han. Vi ska istället ta in färre kalorier för våra kroppar är byggda för att leva i balans. Det är insulinet som i slutändan bestämmer den här balansen. Ska fettet som intas förbrännas direkt eller användas till att bilda nya fettceller? Varje kropp har sitt eget program för detta. Tauber menar att för många handlar det inte om för lite vilja att gå ner i vikt, utan det handlar om kroppens genetiska sammansättning.

Det här kan man göra

Vad kan man då göra om man har ett insulin som konstant vill återställa fettcellerna i din kropp? Det enkla svaret är att äta färre snabba kolhydrater och ta bort sockret, som är en snabb kolhydrat. Ämnen som pasta, potatis, ris, bröd, sötsaker, läsk och öl innehåller mycket snabb energi som kanske just din kropp väljer att direkt återanvända som fett.  Välj andra alternativ och se om det blir någon skillnad för just dig. Tänk också på att äta 5-6 gånger per dag, men mindre måltider. Insulinet håller sig då på en jämn nivå hela dagen.

I faktarutan här bredvid finns fyra recept på bra mat med få snabba kalorier. Fler smala recept hittar du i vår receptdatabas.
 

Så här fungerar det

  1. Insulinet korresponderar med ett hormon, LPL.
  2. När vi tränar aktiveras LPL, det gör så att fettceller förändras och kan användas som energi i kroppen.
  3. Efter träningen aktiveras LPL till att dra till sig de kalorier som finns i kroppen och skapa nya fettceller så kroppen hamnar i balans.
  4. Därför blir vi hungriga för att LPL säger åt oss att intaga mer kolhydrater. Precis som svettningar gör oss törstiga, gör förbrända kalorier oss hungriga.

  Maten med lite kolhydrater

Fläskkotlett med linsröra

Kycklingfilé med tärnade grönsaker

Laxfilé med pecannötter

Rökt makrill med spenatröra