Därför hör äggen påsken till

Ägg har en självklar plats på matborden i påsktider, både i Sverige och i övriga Europa, och traditionerna går långt tillbaka i tiden.

På påskafton äter vi hela sex miljoner ägg i Sverige, dubbelt så många som övriga dagar på året.  Forskare tror att ägg kring påsktid har anor från hednisk tid. Under våren och påsken värpte både vilda och tama fåglar som bäst, och äggen blev därför en symbol för vårens ankomst, pånyttfödelse och liv. Med kristendomens intåg blandades de hedniska offertraditionerna med nya kristna, och under medeltiden var det vanligt att man tog med sig ägg till kyrkan för att få dem välsignade.

Färga äggen gjorde man i England redan under medeltiden, och på 1700-talet kom seden till Sverige. Ett målat ägg var en fin gåva som ansågs ge kraft.

De färgglada pappersäggen som vi idag fyller med godis uppkom som en billigare variant av de dyrbara ryska Fabergé-äggen som  tillverkades under 1800-talet.