Dags att uppgradera knölen

Två rapporter av helt skilda slag har nyligen sett dagens ljus. Båda handlar om potatis, och om kunskapen från dessa två tillämpades på ett bra sätt skulle livet faktiskt kunna bli en smula roligare, njutbarare och bättre.

Om vi tar den originellaste först, så är det måltidsexperten Richard Tellströms Potatisens smakord. Tellströms tes är att det vi inte har ord för förmår vi inte beskriva, och därigenom värdesätta. Han har därför med hjälp av en professionell smakpanel tagit fram en rad smakord för den basföda som i affärerna nu säljs med hjälp av bara två omdömen: fast eller mjölig.

Det visar sig att potatissorter som asterix, bintje, fontane, folva och terra gold har en lång rad tydliga smaktoner, till exempel smör, kronärtskocka, paprika, kastanj, konservärta, frysärta, mandel och beska. Utifrån dessa ord kunde panelen sedan beskriva tydliga skillnader mellan king edward och asterix, och man kunde även bedöma vilken sort som passade bäst till olika maträtter.

Rapporten mynnar ut i en önskan om en uppvärdering av ett av våra vanligaste livsmedel, och här passar den in som hand i handske i rapport nummer två, den från Naturskyddsföreningen. Den konventionellt odlade potatisen är nämligen en av ”matens värstingar”. Trots att potatis bara odlas på drygt en procent av Sveriges åkerareal används hela 40 procent av allt svampbekämpningsmedel i denna odling. Det beror på att potatis är mycket känslig för bladmögelangrepp och andra sjukdomar. Vissa sorters potatis är mer känsliga än andra, till exempel våra vanligaste, som king edward och bintje. Motståndskraftiga sorter är sådana vi knappt hört namnet på och kanske inte skulle välja i affären, som akira, appell, escort, satina, ovatio, sava och många fler.

Fast om vi hade hört att folva till exempel har ”smak av kastanj, pinjenöt, viss smörighet, beska, liten syrlighet och liten pepprighet”, kanske vi skulle vilja pröva, och dessutom betala en extra slant om den också är ekologiskt odlad! Gör en potatisprovning, och bidra till att svenskt jordbruk kan minska de 95 ton bekämpningsmedel som används i potatisodlingen årligen.

Bäst just nu:
Livsmedelsverket som beslutat att genomföra miljökonsekvensanalyser av sina kostråd och att vid behov anpassa råden med hänsyn till miljön. Inga fler råd om att vi kan äta ”obegränsat” med torsk således.

Sämst just nu:
Alla 40 flaskor av vin som Pesticide Action Network Europe skickade till analys innehöll rester av bekämpningsmedel. Testet som gjordes i år av viner inköpta i Europa, många av dem från kända vinhus, kunde avslöja 24 olika typer av bekämpningsmedelsrester. I genomsnitt fyra olika sorters medel per flaska.

Isabella Lövin

är frilansjournalist med inriktning på människor och miljö. Hon blev Årets miljöjournalist och fick Stora Journalistpriset 2007, 2008 tilldelades hon Guldspaden ”för att genom ett metodiskt och envetet sökande efter sanningen ha placerat en av samtidens viktigaste frågor i offentlighetens ljus”.