Foto: Profilrestauranger

Nobelmat inte bara för kungar och genier

Har du känt dig sugen på att prova den exklusiva maten på Nobelbanketten? Det går faktiskt.

Samtliga Nobelmenyer från 1901 och framåt finns att beställa på Stadshuskällaren, strax intill Blå hallen där kungligheter och snillen festar varje år den 10 december.

Den oslagbart mest populära menyn är från 1994, då den japanske författaren Kenzaburo Oe fick Nobelpriset i litteratur. Det startade en våg av intresse från japanska turister att komma och äta samma meny som han.

– Även 2002 och 2008 är populära, då två respektive fyra japaner fick Nobelpris. I år blev de utan, så vi får se hur det japanska intresset står sig, säger Maria Backelin på Stadshuskällaren.

Förutom japanska turister, vilka är det som kommer och äter Nobelmenyerna?

– Många stora svenska företag bjuder hit sina utländska gäster. Även turister från andra länder och privatpersoner som firar bröllopsdag eller födelsedag. Att äta en Nobelmeny är något som upplevs som väldigt speciellt.

Vad är det speciella?

– Det är framför allt en väldigt ovanlig upplevelse, något som går utanpå det mesta. Att få befinna sig i samma byggnad som där den aktuella banketten går av stapeln. Vi brukar skämtsamt säga att man varken behöver vara kunglig eller geni för att avnjuta samma mat som dem. Sedan är det förstås en kulinarisk upplevelse också.

Hur ofta får ni en Nobelbokning?

– Kanske inte varje dag, men nästan.

Hur vanligt är det att någon beställer en riktigt gammal meny, till exempel från 20- eller 30-talen?

– Inte fullt så vanligt, även om det händer. Däremot från 40-, 50-, och 60-talen är vanligare, då det ofta är någon som fyller jämnt. Annars verkar de senaste åren vara de mest intressanta.

Finns det något gemensamt, en röd tråd, i menyerna från 1901 och framåt?

– Jag skulle i så fall vilja säga att de inte har så mycket gemensamt. Tittar man på menyerna går det att utläsa kulinariska trender i dem.

För hundra år sedan var menyerna väldigt överdådiga med tryfflar, orrar och sköldpaddssoppa, något som höll i sig ganska många år.

Nästa stora tendens kommer efter Andra världskriget då menyerna innehöll mycket som vi i dag tycker är vardagsmat, typ stekt kyckling och äppeltårta med vaniljsås. Men efter kriget var det en bedrift att över huvud taget få ihop råvarorna. Då var det lyx.

– På senare tid har man gått ifrån det väldigt överdådiga med många tillbehör och renodlat smakerna.

– Dessutom försöker man alltid att använda svenska råvaror och smaker, eller åtminstone skandinaviska. Det finns en stor vits med det. Det är det svenska vi representerar med de här menyerna.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

6 nr av Allt om Mat + 2 Mon Amie muggar. Se erbjudande!