Vi har provat vispgrädde – här är bäst i test plus recept!

Allt om Mat har testat vispgrädde. Här får du veta allt om kalorier (kcal), pris, fetthalt och betyg. Vi har även testat visp med vegetabiliskt fett från Alpro och Gogreen. Se hela listan här nedan. Missa inte recepten på gräddtårtor!

Annonsen laddas.

Test av vispgrädde – här är de bästa

Vinnaren!

gradde_arlaArla vispgrädde, 5 dl – fem gafflar

Cirkapris/förp: 22 kr

Pris/liter: 44 kr

Fetthalt: 40 %

Energi per 100 g: 370 kcal

Stabiliseringsmedel: –

Ursprung: Sverige

Omdöme: Det tar 58 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl grädde blir 4 1/2 dl skum. Fyllig, gräddig smak, bra balans mellan sötma och syrlighet.

gradde_icaIca vispgrädde, 5 dl – fyra gafflar

Cirkapris/förp: 20 kr

Pris/liter: 40 kr

Fetthalt: 36 %

Energi per 100 g: 350kcal

Stabiliseringsmedel: karragenan

Ursprung: Österrike/Tyskland

Omdöme: Det tar 1 min och 35 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl grädde blir 4 dl skum. Gräddig och fin smak.

gradde_keldaKelda, mellangrädde, 2,5 dl – tre gafflar

Cirkapris/förp: 12 kr

Pris/liter: 48 kr

Fetthalt: 27 %

Energi per 10o g: 270 kcal

Stabiliseringsmedel: karragenan

Ursprung: Danmark

Omdöme: Det tar 1 min och 45 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl grädde blir 5 dl skum. Gräddig och fin smak, kort eftersmak.

gradde_valioValio Eila laktosfri, ekologisk vispgrädde, 3 dl – tre gafflar

Cirkapris/förp: 16 kr

Pris/liter: 53 kr

Fetthalt: 35 %

Energi per 100 g: 340 kcal

Stabiliseringsmedel: karragenan

Ursprung: Finland

Omdöme: Det tar 1 min och 15 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl grädde blir 3,6 dl efter vispning. Söt, lite jolmig smak. Lång eftersmak.

Visp med vegetabiliskt fett

Dessa tre har en egen betygsskala som inte kan jämföras med vanlig grädde. En mjölkblandning med vegetabiliskt fett och två mjölkfria.

gradde_mildaMilda visp, 2,5 dl – tre gafflar

Cirkapris/förp: 22 kr

Pris/liter: 88 kr

Fetthalt: 20 %

Energi per 100 g: 212 kcal

Innehåller mjölk, fettråvara: kokos- och rapsolja

Stabiliseringsmedel: karragenan

Ursprung: Anges ej på förpackningen.

Omdöme: Det tar 45 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl blir 3,8 dl efter vispning. Gräddig, lite smörig smak med svag -beska. Skummet stelnade och kunde lyftas av efter 2 timmar i kyl.

gradde_alpro_soyaAlpro, Soya vispbar, 2,5 dl – tre gafflar

Cirkapris/förp: 19 kr

Pris/liter: 76 kr

Fetthalt: 25,5 %

Energi per 100 g: 278 kcal

Mjölkfri, 2 % skalade sojabönor, fettråvara: palmolja

Stabiliseringsmedel: –

Ursprung: Anges ej på förpackningen.

Omdöme: Det tar ca 2 min och 20 sek att vispa till ett fast skum. 2 1/2 dl blir 7 1/2 dl efter vispning. Skummet är vitt, som marängsmet, söt vaniljsmak med liten beska.

gradde_go_greenGogreen, Visp, baserad på havre, 2 dl – två gafflar

Cirkapris/förp: 15 kr

Pris/liter: 75 kr

Fetthalt: 20 %

Energi per 100 g: 220 kcal

Mjölkfri, innehåller 2,4 % havremjöl, fettråvara: kokos

Stabiliseringsmedel: karragenan

Ursprung: Anges ej på förpackningen.

Omdöme: Det tar ca 50 sek att vispa till ett fast skum.
2 1/2 dl blir 3 1/2 dl efter vispning. Ser ut som marängsmet, vit och lite kompakt. Smaken påminner om glass som legat länge i frysen.

Vad är grädde?

Grädde kommer från komjölk och har en fetthalt på minst 10 procent. Vegetabiliska varianter har andra namn, som ”visp” eller ”soya vispbar”. Grädde är en animalisk produkt, och förpackningen ska därför märkas med en oval som säger var den sist hanterades. På Kelda mellangrädde står det ”DK M224 EC” i ovalen, vilket betyder att den är förpackad på Arlas mejeri i Esbjerg i Danmark.

Så här testade vi vispgrädde

Vi köpte grädde och vegetabiliska alternativ, förvarade dem i kyl och vispade med elvisp på maxhastighet i lika stora skålar till ett fast skum, lagom för gräddtårtan, och mätte hur lång tid det tog. Volymen på skummet mättes. Vi bredde skum på sockerkaks-bottnar och förvarade i kyl 2 timmar, därefter noterade vi om det hade sjunkit ihop eller förändrats på något annat sätt. Vi bedömde även smak, doft och konsistens.

Varför blir vispgrädden fluffig?

Sommarkalasets tårta kräver sin vispgrädde för att bli så där fin som i drömmarna. Men hur kommer det sig att grädden kan bli så luftig och fluffig?

Grädde är en emulsion som består av små fettdroppar som är lösta i vatten. Det finns ett tunt skikt av proteiner runt varje fettdroppe som gör att de håller sig svävande istället för att flyta upp till ytan. Fett och vatten blandar sig annars inte; det vet alla som har försökt att blanda olja och vinäger i en flaska.

När man piskar in luft i grädden med vispen bildas det luftbubblor som fettdropparna lägger sig runt. Vispen sliter samtidigt bort en del av proteinerna runt fettdropparna så att de klibbar ihop med varandra och ett stabilt gräddskum bildas. Om man vispar för länge blir ihopklibbningen total och det blir smör. Eftersom det är fettdropparna som skapar strukturen i gräddskummet måste fetthalten vara tillräckligt hög för att det ska bli något.

Grädden ska vara kall vid vispning

När man vispar äggvita och mjölk är det istället proteiner som bygger upp skummet. Grädde ska vara kylskåpskall när man vispar den; då blir luftbubblorna stabilare, vilket beror på att en större del av fettet har fast konsistens jämfört med om den är rumsvarm. Grädde flyter ju, och därför är det svårt att avgöra hur mycket av fettet som är fast eller flytande. Det är lättare att tänka på smör, som ju mjuknar med stigande temperatur. Om grädden ska vispas i ett varmt sommarkök kan det till och med vara värt att ställa in både skålen och visparna en stund i kylen innan man börjar vispa. Grädden är lite annorlunda på sommaren när korna äter mer gräs. Då blir en större andel av fettet mjukare, och det kan ge ett mindre luftigt gräddskum.

Vi testar flera sorters grädde och ett par vegetabiliska varianter, som är avsedda att vispas, för att se hur de funkar till tårtan. Vi vispar och smakar och lägger dem på sockerkaksbottnar och ställer i kylen. Efter två timmar kollar vi om skummet har säckat ihop men konstaterar att alla håller formen perfekt, och det är bra att veta när man behöver göra klart tårtan i förväg.

Fetast är godast

Högst smakpoäng får vispgrädden med 40 procent fetthalt; den har fyllig gräddsmak med mild sötma och svag syrlighet. Grädden med 27 procent fett är mindre fyllig och har en kortare eftersmak. I vegetabiliska varianter av grädde används hårdare fetter som till exempel kokos och palmfett. Vi testar två vegetabiliska alternativ, ett med soja och ett med havre, och tycker att sojavarianten har bäst smak och konsistens. Den vispbara sojagrädden innehåller palmolja.

Vegetabilisk visp

I testet ingår även Milda visp, som inte är mjölkfri men innehåller vegetabiliskt fett. Den ger ett stabilt skum med godkänd smak, men efter två timmar i kylen har grädden blivit så stel att den går att lyfta av från tårtbottnen. Det drar ner betyget, eftersom vi tycker att grädden ska sitta kvar och inte falla av i en klump när man tar sig en bit.

Milda visp och flera av grädd-sorterna innehåller ett stabiliseringsmedel som heter karragenan, eller E407. Det är ett geléaktigt ämne som utvinns ur alger och även används i glass. I grädde med längre hållbarhets har det uppgiften att förhindra att fettdropparna ska flyta upp till ytan och bilda en propp. Vispgrädde (40 procent) har kortare hållbarhet, och här behövs inte karragenan. Fettdropparna tar sig till ytan först efter några dagar och hinner sällan orsaka någon fettpropp förrän efter bäst-före-datum.

Här får du recept på goda gräddtårtor!