”Ve den skåning som kallar den för semla!”

Festa på fastlagsbulle innan traditionen bjuder går an. Men ve den skåning som kallar bakverket semla eller inte slutar äta dem i tid. Det slår Jan-Öjvind Swahn, professor eremitus i folkloristik, fast.

Annonsen laddas.

– Stockholmare kan få fortsätta säga semla men övriga svenskar bör kalla den fettisdagsbulle – dock säger skåningar och blekingar fastlagsbulle och äter dem helst på måndagar ”bullamåndag”.

 Fastlagsbullen är ett bakverk med stark tradition.

– Förr i tiden gällde det att äta upp sig inför påskens fasta, som inleddes av ask-onsdagen, dagen efter fettisdagen, och varade veckorna fram till påsk. Fastan inleddes av fastlagen, de festligheter som föregick den trista fastetiden, och då man hade karnevaler och annat kul. Hos oss åt vi fastlagsbullar.

Recept från 1755
– Det äldsta kända svenska receptet hittar man hos Cajsa Warg 1755 men hon benämnde bullen hetvägg. Några år senare ingick hetvägg i den meny som skulle bli kung Adolf Fredriks sista måltid – han dog av matslag på fettisdagen 1771. Den moderna fastlagsbullen, semlan, med sin gräddkrage är ett barn av 1900-talet. Tidigare blandade man bara inkråmet med mandelmassa.

”Vill suga ut det gottaste”
Att vi i dag festar på fastlagsbulle redan på annandag jul har inget med religion att göra.

– Det är säkert en viktig inkomstkälla för bagerier och konditorier. Så det är inget konstigt att de börjar säljas direkt efter jul. De vill väl suga ut det gottaste.

Som folklivsforskare är Jan-Öjvind Swahn expert på traditioner. Men det betyder inte att han alltid följer dem. Fastlagsbulle äter han gärna.

– Den är god. Men officiellt låtsas jag att jag håller på traditionerna och äter den på rätt dag, erkänner han.

– Den är en till sin livs-längd en något begränsad bakelse. Även om man börjar i november så slutar man i rätt tid, det är det viktigaste. Efter påsk är det slut med fastlagsbullar.


Jan-Öjvind Swahn

Professor eremitus i folkloristik