”Utan E-nummer i maten kan vi faktiskt dö!”

Marie-Louise Danielsson-Tham kollar efter ”oäkta” livsmedel i hyllorna.

Annonsen laddas.

E-nummershysterin sprider sig som en farsot i landet. I bilen på väg till Vara stannade jag vid ett konditori för att köpa en smörgås. På dörren satt ett plakat: "Vi använder inte E-nummer". Vafalls? Jag blev konfunderad – ett konditori som inte använder bakpulver(E 500), bikarbonat (E 501) eller hjorthornssalt (E 503) – hur kan det fungera?

Det gör det förstås inte.
Istället för att skriva E-numret  märker tillverkaren nu livmedled med tillsatsens kemiska namn. Det är helt lagligt. Men det kan vara en farlig utveckling. Alla i Sverige kan inte svenska men behöver av olika skäl undvika vissa tillsatser. En turist kan vara överkänslig mot konserveringsmedlet natriumbensoat. Han vet att han ska spana efter E 211 på förpackningen, fr det är den internationella beteckningen. Nu står det bara en massa konstiga ord på svenska. Sådant kan få katastrofala följder.

Skrämmer konsumenterna

Själv älskar jag god mat, både att äta och laga. En eftermiddag cyklar jag till Grythyttans enda livsmedelsaffär för att handla middag. Ikväll ska det bli kåldolmar! Ingen vitkål. Slut. Kommer om tre dagar. Jag vill fortfarande ha kåldolmar… Räddningen finns i frysdisken: färdiglagade kåldolmar från livsmedelsindustrin. Men, hjälp, det står en massa E-nummer på förpackningen.

Tur att jag har tillräcklig kunskap att tyda innehållsförteckningen. Jag har också full tilltro till de myndigheter som godkänt tillsatserna, och tar glatt mina kåldolmar med hem. Den så kallade vanliga konsumenten, som har skrämts upp av larmrapporter i massmedia, vad gör hon? Smyger ner ett paket i kundvagnen, lägger ett paket cornflakes över och lämnar efter fullbordad handling butiken rädd och med dåligt samvete.

En annan butikskedja annonserar att de märker vissa livsmedel med "Äkta vara" för att underlätta för konsumenterna.

Men hallå, vadå äkta vara – finns det oäkta livsmedel?

Jag blev nyfiken
och gick in på kedjans hemsida. 3%-ig standardmjölk är "Äkta vara". Däremot är lättmjölken i hyllan bredvid icke "Äkta".  Trots att de båda mjölksorterna – i alla fall rent teoretiskt – kan komma från samma ko. Anledningen till skillnaden är att lättmjölken är berikad med D-vitamin, eftersom en del av D-vitaminerna från mjölken försvinner när fettet tas bort.

I livsmedelsverkets häfte
"Bra mat i skolan – Råd för förskolebarn, grundskola, gymnasieskola och fritidshem" står "För att fettrekomendationerna ska nås bör den mjölk som serveras till barnen vara lättmjölk berikad med D-vitamin" Äkta vara är inte alltid bäst. Och utan E-nummer kan vi faktiskt dö.


Gästkrönikören

Ålder: 62

Familj: Maken Wilhelm, katterna Doris och Fräsan.

Bor: I Grythyttan

Yrke: Leg veterinär, professor i livsmedelshygien vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, Örebro universitet.

Aktuell: Programledare tillsammans med Marléne Eriksson i TV4:s serie Rent Hus, turnerande föreläsare.

Dricker: Te, minimjölk, champagne.

Bästa matminne: Får ständigt nya.

Läser: Litteratur om vad man åt på Karl XIV Johans tid inför ett föredrag på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg

Okänd talang: Om jag avslöjar den är den ju inte längre okänd!