Skattefinansierat smörberg

I Europas kylar och lagerlokaler byggs det just nu ett gigantiskt berg av smör- och skummjölkspulver. Ändå är det kris i Bregottfabriken och mjölkpriserna går upp. Hur
hänger det här ihop?
Alltsammans startade när kineserna började dricka mjölk och äta smör och ost på europeiskt manér. Livsmedelspriserna gick upp, vinster vädrades och stora skattesubventionerade
investeringar gjordes på mjölkgårdarna runt om i Europa. Sedan kom melaminskandalen i Kina i slutet av,  då kinesiska barn blev allvarligt sjuka efter att ha druckit mjölk utspädd med en hälsofarlig, njurskadande kemikalie.
Den asiatiska törsten efter mjölk släcktes hastigt och olustigt. Finanskrisen gjorde sitt till och världsmarknadspriset på mjölk ”kollapsade” (för att använda EU-kommissionens begrepp).
Nu har denna kollaps, och det gigantiska överskottsberget som köpts upp av EU:s skattebetalare för att hålla mjölkproducenterna under armarna, underligt nog lett till en prisökning på lokal mjölk i Sverige. Det låter alldeles galet, men egentligen tycker jag att mejerikedjan Milko gör alldeles rätt i sin satsning på ”mjölkhandslaget” mellan mejerier och mjölkbönder.
Milko har alltså höjt priset på närproducerad mjölk med en krona till handeln, och man låter hela denna höjning oavkortat gå till mjölkbönderna. Varför? Jo, för att visa att mjölkbönderna som idag får, kronor per liter levererad mjölk är värda en större andel av försäljningspriset på runt   kronor som vi konsumenter betalar, och
att de snarare ska täcka sina kostnader på det här viset än via bidrag. Med andra ord – mer pengar till bönderna, mindre till handlarna.
Det växande mjölkberget som i år kommer att belasta EU-budgeten med miljoner euro är ingen bra investering för framtiden. Antingen kommer det att konkurrera med europeiska färskvaror eller med fattiga länders mjölkproduktion. Det är inte vägen framåt. Som konsument skakar jag gärna hand med Milko om det.

Konstig hälsokost
De senaste två åren har 85 till 90 procent av de svenska blåbären använts för att utvinna antioxidanter för hälsokostpreparat och skönhetsprodukter som säljs främst i
Japan. Sylt, någon?

Konstig hälsokost 2
DN:s test av omega 3-tillskott visade
att det preparat som är gjort på sälolja
innehöll minst omega 3 – bara 24 procent, jämfört med upp till 72 procent i fi skkapslarna. Alla kapslarna var dyrare än the real thing. Sill, någon?