Kostvetarens guide till trenddieterna

Kostvetaren har lagt sju dieter under luppen. Funkar de verkligen?

Annonsen laddas.

Förespråkare för olika dieter krigar ständigt om vilka kostråd som är bäst, och dagligen möts vi av nya budskap på löpsedlarna. Men om inte forskare och kostexperter kan vara eniga, hur ska vi då veta vad vi bör äta?

– Det finns inga klara belägg för att en viss metod skulle vara lämpligare än någon annan när det gäller att långsiktigt behålla en viktnedgång, säger Margaretha Nydahl, dietist och docent vid Institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet.

Här är kostvetaren Catrin Alfredssons guide till de mest populära dieterna. Dietisten Margareta Nydahl har kommenterat.

Medelhavsdieten

Kosten baseras på mat som traditionsenligt ätits på Kreta och i delar av Italien. Studier har visat att människor i dessa områden drabbas av färre hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med nordeuropéer. Dieten är rik på antioxidanter, vitaminer, mineraler och fettsyran omega–3.

  • Ät gärna: Olivolja, grönsaker, surdegsbröd, fisk samt mejeriprodukter från get och får.
  • Undvik: Rött kött, socker, margarin, smör och vitt bröd.
  • Påstådda hälsoeffekter: Viktnedgång, blodtryckssänkning, skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar samt minskad risk för Alzheimers sjukdom.

Dietistens kommentar: Snarlik de svenska näringsrekommendationerna och enkel att anpassa till svenska kosten. Forskning visar att en kost som denna förebygger hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer.

GI-metoden

Dieten är inte tänkt som en bantningsmetod utan mer som en livsstil. GI, eller glykemiskt index, är ett mått på hur olika livsmedel påverkar vår blodsockerkurva efter en måltid.

  • Ät gärna:Fisk, avokado, vegetabiliska oljor, fullkornsprodukter och osötade livsmedel.
  • Undvik: Läsk, godis, potatis, vit pasta och lightprodukter.
  • Påstådda hälsoeffekter:Viktnedgång, förbättrad insulinkänslighet och tandhälsa. Bra mot trötthet, sockerberoende och koncentrationssvårigheter. Hjälper diabetiker att välja livsmedel.

Dietistens kommentar: Livsmedelsverket har länge rekommenderat en kost med lågt GI, d.v.s. med rätt sorts kolhydrater. GI ska inte ses som en bantningsmetod utan som ett sätt att välja livsmedel som motverkar kraftiga svängningar på blodsockerkurvan.

ISO-dieten

En vidareutveckling av GI-metoden med näringsfysiologen Fredrik Paulún i spetsen. Förespråkar en kost som består av lika delar fett, protein och kolhydrater. Man äter 1 600 kcal/dag fördelade på fem mål för att slippa hunger. Dieten är glutenfri.

  • Ät gärna:Linser, bönor, grönsaker, fisk och avokado.
  • Undvik: Hel- och halvfabrikat samt livsmedel med högt GI som vit pasta, ris och bröd.
  • Påstådda hälsoeffekter: Viktnedgång med 1 kilo/vecka. Minskad hunger och minskat sötsug.

Dietistens kommentar: Det finns inga långtidsstudier som visar att det skulle vara en fördel att få i sig så mycket fett som rekommenderas här. Att undvika hel- och halvfabrikat kan vara en onödig begränsning. Det finns produkter som både är näringsrika och underlättar matlagningen.

Atkinsdieten

Dieten innebär en kraftig minskning av kolhydrater i kombination med ett ökat intag av fett och protein. En komplettering med näringstillskott rekommenderas. Bakom idéerna står den avlidne amerikanske läkaren Robert Atkins.

  • Ät gärna: Rött kött, feta mjölkprodukter, fisk, kyckling och grönsaker med lågt GI, t ex spenat och broccoli.
  • Undvik: Bröd, ris, pasta, potatis och frukt.
  • Påstådda hälsoeffekter:Viktnedgång, förbättrade blodfetter och stabiliserad blodsockerkurva. Hjälper diabetiker till ett friskare liv.

Dietistens kommentar: Det finns en osäkerhet vad gäller den långsiktiga effekten för våra blodfetter av denna "högfettkost". Det är en enformig diet som är svår att leva efter i längden. Risk för brist på bl a folat, kalium, fibrer och antioxidanter. Dieter som rekommenderar kosttillskott bör man vara uppmärksam på.

LCHF

LCHF står för ”Low carb high fat” och är en omtalad diet förordad av läkaren Annika Dahlqvist. 75 % av det dagliga energiintaget ska komma från fett, 20 % från protein och endast 5 % från kolhydrater. Man kan äta hela dagsintaget på en gång eller fördela det på flera mål mat under dagen.

  • Ät gärna: Feta mejeriprodukter, kött, ägg och såser utan kolhydrater.
  • Undvik: Potatis, ris, frukt, margariner och kaffebröd. Rotsaker är jobbiga för magen och tillför inget nödvändigt. Frukt bör intas med måtta av kolhydratkänsliga, då de är sockerrika och ofta giftbesprutade.
  • Påstådda hälsoeffekter: Viktnedgång, minskat sötsug, förbättrad fertilitet. Minskad värk, stelhet och inflammation i rörelseapparaten. Magproblem, t ex knip och gasbesvär, försvinner direkt.

Dietistens kommentar: Otaliga vetenskapliga studier visar att grönsaker förebygger hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer. Proportionerna mellan fett, kolhydrater och protein går helt emot beprövad erfarenhet. Det finns inga långtidsstudier bakom påstådda hälsovinster.

ViktVäktarna

Här kan man äta allt, men inte alltid. Kostråden följer de svenska näringsrekommendationerna. Det nya ProPoints-programmet är baserat på en uppdelning mellan protein, kolhydrater, fett och fibrer.  Man äter ett visst antal points per dag och kan öka antalet tillåtna points genom att motionera.

  • Ät gärna: Magert protein från kyckling, fiberrika kolhydrater, frukt, grönsaker och rotfrukter.
  • Undvik: Tror inte på förbud, men om man har svårt att kontrollera intaget av något livsmedel bör man undvika det.
  • Påstådda hälsoeffekter: Viktnedgång som också medför förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Vissa medlemmar upplever att de har mer energi och sover bättre.

Dietistens kommentar: Metoden följer svenska näringsrekommendationer. Det är bra att ViktVäktarna poängterar att man ska äta allsidigt. Det skapar en hälsosam syn på mat. Det är bra att trycka på motionen som en viktig faktor, och att få stöd har visat sig vara viktigt för en bestående viktnedgång.

Itrim

Itrim är inte en diet i sig utan en svensk motions- och viktminskningskedja. På Itrim får man ett individanpassat kost- och träningsprogram som löper under 2 år. Första året går ut på att gå ner i vikt och det andra på att lyckas hålla vikten och skapa livslånga vanor.

  • Ät gärna: Måltiden utformas enligt följande ”handfast”-modell: 2 knytnävar frukt och grönsaker, 1 knytnäve långsamma kolhydrater + en proteinkälla stor som en handflata.
  • Undvik: Snabba kolhydrater som socker, vit pasta, potatis och vitt bröd.
  • Påstådda hälsoeffekter: Viktnedgång och en sundare långvarig livsstil.

Dietistens kommentar: Itrim lägger stor vikt vid fysisk aktivitet, som är en mycket viktig livsstilsfaktor. Precis som hos ViktVäktarna finns här möjlighet till stöd genom viktnedgången, och att ha individanpassade program är betydelsefullt. Modellen ”handfast” ger en konkret bild av hur mycket man får äta. Tyvärr är Itrim en dyr metod


Om övervikt

Övervikt och fetma är ett av dagens största hälsoproblem, och i Sverige är nästan varannan person överviktig. Många av dieterna som lanseras som botemedel har samma mål: att minska vikten på kortast möjliga tid, med minsta möjliga ansträngning.

År 2008 publicerade israeliska forskare den hittills mest omfattande jämförelsen av olika dieter. Studien pågick under två år och undersökte effekten av lågkolhydratkost, medelhavskost respektive lågfettskost hos 322 överviktiga personer. Resultaten visade att lågkolhydratkost var något mer effektiv vid snabb viktminskning, men efter två år var skillnaderna minimala.

 

Livsmedelsverkets råd:

Livsmedelsverket sammanställer Svenska näringsrekommendationer, SNR, som är kostråd baserade på aktuell forskning:

• Ät minst ½ kg frukt och grönsaker om dagen
• Ät fisk minst 3 gånger/vecka, gärna fet
• Ät fett från vegetabiliska oljor, avokado och magra mejeriprodukter
• Ät gärna fullkornsbröd till varje måltid
• Minska intaget av salt
• Minska intaget av socker från läsk, godis och bakverk
• Minska intaget av fett från feta mejeriprodukter och rött kött

I rekommendationerna ingår även fysisk aktivitet där vuxna bör motionera minst 30 min/dag och barn 60 min/dag.