Hyfsat glada grisar

När jag skriver detta går debattens vågor skyhöga om behandlingen av danska grisar – något jag själv skrivit om många gånger på denna plats. Fascinerad lyssnar jag till reaktionerna på det så kallade avslöjandet. Konsumenter, offentliga uppköpare och politiker låter som i den gamla Hasse och Tage-sketchen: ”Det hade vi ingen aaaaaaning om!” När det gäller konsumenterna förstår jag att man kanske inte kan eller vill föreställa sig de vidrigheter som är tillåtna enligt EU:s miniminivåer, men när det
gäller människor som på professionell nivå ska hålla på med inköp av griskött – då tycker jag att det är bedrövligt att man först efter ett ”avslöjande” i media reagerar. Vi har bättre villkor för våra grisar i Sverige än vad EU-reglerna stipulerar, och det här är något vi ska vara glada över – även om svenska grisar också ofta har magsår och andra stresskador. Men jämfört med de 23 miljoner danska grisarna mår de ändå hyfsat.
De har faktiskt större yta att leva på, en fast golvyta att stå på och inte bara smala spjälor, de slipper att få knorren kuperad och suggorna slipper stå fixerade under större delen av sina liv i spiltor så trånga att de får skavsår på rumpan och liggsår på bogen.

Det här borde inköpare i kommunerna vara medvetna om när de lägger sina beställningar på billigt danskt griskött, och dessutom borde de vara medvetna om att de faktiskt kan kräva att köttet de upphandlar ska följa Miljöstyrningsrådets djurskyddskriterier (men de får inte kräva att kött ska vara ”svenskt”). Politiker kan heller inte låtsas som om de inte vet vilka låga nivåer som gäller för EU-standard, utan i stället jobba och lobba aktivt för att dessa ska höjas! Alla tillsammans – konsumenter, journalister, politiker och inköpare – behövs dock för att se till att utvecklingen går åt rätt håll. Heders åt Axfood (som äger Hemköp och Willys) som nyligen beslutat
att sluta sälja ”EU-ekologiskt” kött, eftersom kunderna kan tro att det är Kravmärkt kött. Krav har nämligen betydligt hårdare djurskyddskrav än EU-ekologiskt.

  • Isabella Lövin är frilansjournalist med inriktning på människor och miljö. Hon tilldelades Stora Journalistpriset 2007 för sin ”chockerande berättelse om vad människan gör med havet, och till vilket pris”. Isabella representerar Miljöpartiet i EUparlamentet fr o m i höst.

Bäst
Protesterna mot mikromaten till
Stockholms landstings sjukhuspatienter
blev för många. Svenska Dagbladets
avslöjande gjorde att projektet har
lagts på is, och patienter riskerar nu inte
undernäring. Matdebatt är bra!
 

Sämst
Att finfin sill från svenska Västerhavet
går fryst på export – för att mata tonfisk
med i Medelhavets tonfiskfarmer.
Samtidigt har Sveriges enda Kravmärkta
fiskebåtar så liten ranson att de inte kan
leverera Kravsill till konsument året om.
Fiskeripolitiken måste göras om!