Ekologiska skurkstater?

Ska vi som köper ekologisk mat känna oss som skurkar nu? I debatten efter Marit Paulsens bok "Lurad av laxen" har rubrikerna säkert gjort många förvirrade och osäkra. Är det verkligen så att ekologisk odling (eftersom den ger något mindre skördar) leder till att människor i u-länder får svälta?

Svaret är mycket enkelt, och det är ett rungande nej! Ekologisk odling är tvärtom det bästa alternativet för utvecklingsländer. Det konstaterar en lång rad rapporter, till exempel från FN:s jordbruksorgan FAO (2007), och från FN:s miljö- och utvecklingsprogram (Organic Agriculture and Food Security in Africa, 2009), och från Svenska Naturskyddsföreningen (2008), som alla jämför ekologisk odling med så kallad konventionell odling i u-länder. De har alla kommit fram till att ekologisk odling oftast ger större skördar och högre vinster för de småskaliga bönderna, bland annat på grund av att de slipper köpa bekämpningsmedel och konstgödsel och att de får en mer mångsidig odling genom ekoodlingen.

Riskerna vid giftanvändning i u-länder är en annan aspekt. Europeiska bönder får gå en kurs innan de får hantera farliga kemikalier, i u-världen sätts farliga medel i händerna på människor som varken kan läsa eller skriva. WHO rapporterar att 200 000 personer dör varje år på grund av förgiftning av kemiska bekämpningsmedel.
Slutligen är det inte brist på mat i ett globalt perspektiv som orsakar fattigdom och svält i världen, utan i första hand korruption, brist på demokrati, krig eller naturkatastrofer.
Ingen fattig människa blir mätt av att Sverige ytterligare intensifierar
sitt jordbruk, tvärtom har i-ländernas överskott av mat som exporteras till u-världen alltför ofta slagit ut de inhemska bönderna.

Så – vi är absolut inga skurkar om vi gynnar ekologisk odling på hemmaplan, eller köper obesprutade Kravbananer från fattigare länder. Tvärtom är det väl väldigt bra om vi kan gå före och utveckla bättre giftfria metoder här hemma. Förutom att vi hjälper Östersjön från övergödning, värnar om kossor och höns som får leva under bättre förhållanden, och bidrar till att vi får fler fjärilar och sånglärkor – så hjälper vi faktiskt dem som har det svårt.

Bäst

  • Halterna av PCB och andra miljögifter har sjunkit kraftigt hos svensk  nötboskap och grisar sedan början av 1990-talet, enligt en undersökning från Livsmedelsverket och Uppsala universitet.

Sämst

  • Notan efter de hittade glasbitarna i kyckling, som är på minst 30 miljoner kronor, uppger Lantmännen. En klen tröst att det inte var sabotage, och att polisen inte hittade något samband mellan alla de otaliga glas- och  plastfynd som media så stort rapporterade om.