Årets stora kräfttest

Leva&Bo:s vassa kräftjury har sugit, pillat, ätit och bedömt sig igenom 29 sorter.
Den färska, men dyrare svenska signalkräftan är överlägsen vinnare.
Men det finns många fynd i det frysta budgetsortimentet.

Klicka i bildspelet ovan för att läsa om alla 29 testade kräftor!

Varje år klagar någon kräftälskare, främst i väst-Sverige, över att vi inte testar havskräftor. Här är ett glädjande besked till alla vänner av dessa salta krabater: I år startar nämligen kräftjätten Ullmo provförsäljning av djupfrysta havskräftor på just västkusten.

Samtidigt säger producenterna att de spanska kräftorna (som är av samma art som de kinesiska) är på väg bort. På grund av priset.
Och det är priset som står i centrum i år. Att importera kräftor har blivit dyrare på grund av den svaga svenska kronan.
Räkna alltså med dyrare kräftor, även om kräftor fortfarande kommer att vara lockvara i många butiker och med prisdumpning som följd.

Kräftor har inte alltid betraktats som delikatesser. Förr intresserade man sig för kräftans läkande egenskaper. Kräftsten ansågs bota rabies. Och biskop Månsson rekommenderade kräftor upplösta i brännvin mot kolera. Första gången kräftor omtalas som föda i Norden var
i april 1504 då drottning Kristina serverade kräftor i Köpenhamn. Långt senare beskriver Strindberg lyriskt hur han lossar ”thorax från underredet” i Giftas.
100 år senare är kräftan fortfarande ett njutningsmedel. Inte bara i Sverige. Kineserna stoppar i sig 150 miljoner ton om året.

Proffsen: ”Det är trendigt med färska, svenska i hink”
Köper du frysta kräftor i år är sannolikheten stor att de kommer antingen från Pandalus eller Ullmo. De är nämligen de största grossisterna. Vi ställde några frågor om årets säsong till Anders Ronander på Ullmo och Peter Arvidson på Pandalus.
Hur är det med tillgången på kräftor i år?
–  Den har varit god i Armenien, Spanien och Kina. I Turkiet startade fisket senare och det tycks ha gått bra så här långt. Man förväntar sig god tillgång på svenska signalkräftor, säger Anders Ronander.
Priset?
– Prisnivån är något högre på importerade kräftor som en effekt av en svag svensk krona, men producenterna har försökt kompensera en del av det, säger Anders Ronander.
–  Räkna med en prishöjning på mellan 10 och 15 procent på kinesiska. De spanska blir cirka tio procent dyrare. De turkiska ligger på samma nivå som 2008, säger Peter Arvidson.
Påverkar klimatet även kräftfisket?
– Definitivt. Det krävs lagom med värme och mycket vatten för att kräftorna ska växa, framför allt för de snabbväxande kräftorna i Kina och Spanien, säger Peter Arvidson.
Hur är det med efterfrågan?
–  Så här långt är den i nivå med 2008 och vi tror inte på någon generell nedgång i volymen under 2009, säger Peter Arvidson.
–  Stabil. Tidigare har huvuddelen av de kinesiska kräftorna exporterats men i och med en ökad levnadsstandard i vissa delar av Kina har efterfrågan ökat där. På sikt kan det innebära lägre exportvolymer och högre priser, säger Anders Ronander.
Hur är det med svenska signalkräftor?
– Intresset ökar. Det är trendigt med färska, svenska i hink. Det är dock stor variation på de olika svenska signalkräftorna, säger Peter Arvidson.
– Ökat intresse. Vi lanserade frysta svenska signalkräftor i fjol och i år kommer vi även att ha färska, säger Anders Ronander.

Tre sortes kräftor

Färska. svenska signalkräftor. Kokade i vatten med  krondill, salt och socker. Nerkylda till plus fyra grader på fyra timmar. Hållbara sju dagar i kylskåp. Pris från cirka 300 kronor/kilo.

Frysta. Turkar och armenier är dyrast och bara lovliga 1/7–31/12. Därför är frysdiskarna fyllda med turkar från i fjol. Från Spanien kommer röd sumpkräfta. Billigast är fortfarande de röda sumpkräftorna från Kina.

Pastöriserade importerade kräftor från Turkiet. Kokade på fångstplatsen, vakuumpackade och pastöriserade – inte färska som producenterna påstår. Pris från 150 kronor/kilo.